Kontrollbolaget_Nästa Generation_panorama_20170808

Bilaga i DI om kvalitet och EN 1090

I dagens DI-bilaga (20/3) medverkar SBI för att sprida information om vad som gäller kring CE-märkningen och EN 1090. Tyvärr upplever vi fortfarande bristande efterlevnad, därav behovet att fortsatt information.

Det borde kännas självklart att stålkonstruktioner, framförallt i byggnader, följer alla kvalitetskrav. Dock är det inte alltid fallet. Bärverksdelarna måste vara CE-märkta, men efterlevnaden är långt ifrån tillfredsställande.

Stålkonstruktioner bär upp de flesta byggnader där människor vistas varje dag. Även om olyckor med hus som rasar dessbättre inte inträffar så ofta finns en fara med att de kvalitetskrav som bland annat Boverket beslutat om inte efterlevs.

 - Det handlar mycket om att de som beställer sådana konstruktioner dels är för okunniga om att det krävs CE-märkning och dels att de inte riktigt tar sig tid att följa upp att kraven efterlevs, förklarar Björn Åstedt, VD på Stålbyggnadsinstitutet (SBI).

Sedan den 1 juli 2014 gäller standarden SS-EN 1090-1 för bärverksdelar i stål för byggnader som tillverkas i verkstad. Företag som arbetar med sådana konstruktioner måste vara certifierade i enlighet med standarden samt CE-märka produkterna och leverera tillhörande prestandadeklaration. Motsvarande krav finns för de flesta andra byggnadsmaterial.

Komplexa projekt
Under uppförandet av ett byggnadsverk ingår ett flertal aktörer, alltifrån beställare och konstruktörer till materialleverantörer, byggentreprenörer och stålbyggare, och i slutänden är det byggnadsnämnden i kommunen som ger byggnaden ett slutgodkännande för att tas i bruk.

- Vi upplever att det ofta finns kunskapsbrister i alla led och att ett av problemen är att de olika aktörerna inte kommunicerar tillräckligt bra och gemensamt säkerställer att samhällets krav uppfylls. Själva regelverket är tydligt, men i praktiken blir det lätt lite slentrian och man gör som man alltid har gjort, konstaterar Björn Uppfeldt, Förbundsdirektör på Mekaniska Verkstädernas Riksförbund (MVR).

Att många företag kan fortsätta att göra som de alltid gjort och exempelvis inte följa kraven på CE-märkning är delvis ett bevis på att tillsynen av efterlevnaden är för låg. En instans som skulle kunna bidra till en högre efterlevnad är byggnadsnämnderna som finns i varje kommun och ansvarar från allt från att ge bygglov till slutgodkännande. De utför även tillsyn av att byggnader uppförs lagenligt.

- Om byggnadsnämnderna i samtliga kommuner aldrig gav ett byggprojekt slutgodkännande utan CE-märkning där så krävs så skulle efterlevnaden naturligtvis bli betydligt högre, konstaterar Björn Åstedt.

Konstruktören har en viktig roll
I produktionskedjan för en stålkonstruktion har konstruktören en väsentlig roll som den som ritar och dimensionerar själva konstruktionen. Dock finns idag inga formella kompetenskrav på konstruktören och en produkt blir aldrig bättre än det underlag som den ska tillverkas efter.

- SBI har länge jobbat för att vi i Sverige ska anamma krav och praxis som finns i många andra länder ute i Europa. Där är det vanligt att konstruktörerna behöver verifiera sin kompetens, idag finns bara ett frivilligt system, säger Björn Åstedt.

Ett av problemen som uppstår då konstruktörer utan tillräcklig kunskap ansvarar för ritningarna är att kostnaderna blir onödigt höga.

- Det är viktigt av flera skäl att konstruktörerna vet vad dom gör. Först och främst är det förstås en säkerhetsfråga, men alternativet att ta till stora marginaler är förstås inte heller en lösning på problemet då det både ökar kostnaderna och miljöpåverkan. När det inte går att tillverka efter konstruktörens handlingar landar det i knät på stålbyggarna som måste lösa problemet, vilket tar både tid och kostar pengar.

Lösningen är mer kunskap och samarbete
För att höja efterlevnaden krävs mer kunskap om vilka krav som faktiskt gäller i samtliga led så att alla vet vad som gäller.

- Om alla som ingår i ett byggprojekt tillsammans hjälps åt för att slutresultatet ska bli så bra som möjligt skulle mycket vara vunnet. När det gäller efterlevnaden av regelverket så kan man till exempel tänka sig att byggnadsnämnderna påminner om kraven på CE-märkning redan på startmötet, avslutar Björn Uppfeldt.

Detta gäller för byggkonstruktioner i stål- och aluminium
För konstruktioner i stål eller aluminium finns följande standarder och certifieringar, vissa tvingande andra frivilliga.

- SS-EN 1090 -1 Från den 1 juli 2014 måste det finnas CE-märkning och prestandadeklaration då bärverk i stål eller aluminium för byggnader produceras i verkstad.

- SS-EN 1090-2 Från den 2 maj 2011 är den gällande standarden för utförande och kontroll i stål och aluminium SS-EN 1090-2. Den gäller oavsett om produktionen sker i verkstaden eller på byggarbetsplatsen, i verkstad gäller även SS-EN 1090-1.

- För att kunna CE-märka sina produkter måste tillverkaren vara certifierad, dvs tillverkarens anläggningar och system för tillverkningskontroll (FPC) måste certifieras av ett anmält organ för att intyga samstämmighet med kraven i SS-EN 1090-1.

Utöver den tvingande certifieringen enligt SS-EN 1090-1 finns ett flertal frivilliga certifieringar på person- och företagsnivå som rekommenderas:

- Konstruktörer – CSK Certifiering av stålkonstruktörer

- Arbetsledare stål – CA-Stål

- Montörer – Certifiering Montage EN 1090-2

- Varmförzinkare - Approved Galvanizer

- Rostskyddsmålare - Auktorisation för Rostskyddsmålning

Läs hela bilagan här! (Certifiering & Kvalitetssäkring)

Kort informationsfilm om CE-märkning och EN 1090


Aktuella nyheter

2017-12-12 - Cision
Den svenska råstålsproduktionen uppgick till 417 tusen ton under oktober 2017. Det är en ökning med 12,7 procent jämfört med samma månad...
2017-12-08 - Svensk Verkstad
Norrländska IBEROBOT är ledande inom punktsvetsning i Skandinavien. Nu ökar trycket på de egentillverkade maskinerna och på...
2017-12-08 - Kvalitetsmagasinet
Sis, Swedish Standards Institute, har 293 tekniska kommittéer som arbetar med att utveckla standarder inom allt från socialt ansvarstagande...
2017-12-01 - Dagens industri
Branschorganisationen Byggmaterialhandlarna har rekryterat Monica Björk till ny vd för bolaget.
2017-11-30 - Tidningen Arkitekten
I nästa års budget får Boverket femton miljoner kronor av regeringen för att satsa på arkitektur, men eftersom regeringens...
2017-11-29 - Svensk Verkstad
SSAB har levererat stålet till nya isrinken i Kristiansund. De stora profilerna krävde en kran på 300 ton och en på 200 ton för att komma...
2017-11-28 - MyNewsdesk Sweden
Arkitekturgalan 2017 arrangerades idag den 28 november och blev en av de mest välbesökta någonsin. Stålbyggnadsinstitutet var stolt partner...
2017-11-23 - Byggindustrin
Charlotte Bergman och Kristina Gabrielii har utsetts till lagledare i tävlingen Transformativ infrastruktur. Båda ser fördelarna med nya...
2017-11-22 - Svensk Verkstad
Nya stålet SSAB M43 får mycket höga värden för hårdhet och slaghållfasthet efter härdning i vanligt vatten utan att behöva anlöpas efter...
2017-11-20 - Svensk Verkstad
Succé för stålets superhjältar på Elmia Subcontractor. Stålets superhjältar. Det har varit ett fokus för SSAB under årets Elmia...